fredag 2 september 2011
Studiejournal
Studiejournal är en studie dagbok/tidskrift som följer en över hela studieförloppet. Den används som redskap till dokumentation, analys och evaluering av egen inlärning och undervisningspocesser tillsamans med lärare och handledare i pedagogik.
Vad ska jag använda mig av studiejournalen till?
Där ska jag lägga alla de lösta uppgifterna jag har haft under lärarutbildning i både teori och praktik. Därmed dokumenterar allt och visar att jag har uppfyllt min plikt och delatagit i studierna. Detta innebar att journelen ska vara tillgänglig till mina lärare. Den ska innehålla en del samtal mellan mig och lärarna samt VFU handledareunder studier.
VFU dokumenten kommer självklart att vara en del av journalen!
Hur ska studiejournalen göras?
Jag kommer inom kort upprätta en självständigt blogg för min studiejournal där olika terminer och kurser kommer att delas in i olika poster/flikar.
Efter utbildning ska dagboken kunna ge en god bild av vilka kurser som är slutfört.
Nästa gång jag är här är när jag länkar till den nya bloggen, hoppas att det blir inom kort!
Trevlig helg.
torsdag 6 maj 2010
Nätkultur
Vad gör egentligen barn och ungdomars på nätet?
Svaret beror på vem du fråga! Om du skulle fråga ungdomar själva så skulle de förmodligen nonchalera dig eftersom de tar det för givet att alla vet vad som händer på nätet. För de det är deras vardagliga liv som måste beskrivas. Däremot om det är vuxna man ställa fråga till så skulle de först och främst utrycka sin oro om hur mycket tid barn och ungdomar spendera på nätet och slösa bort sina blomstrande tid utan ens att uttryckligen beskriva vad ungar gör!Dunkels (2005) menar att det finns en generationsklyfta mellan barn och vuxna när det gäller synen på Internet. Barn som är förda från sen 80-talet är har tekniken med sig medan de som är äldre än 28 år har svårt att hänger med ITK utvecklingen. Men som vi alla vet har informationssamhälle paradigm på framasch och skolan som den främsta social praktiker måste studera alla medborgares förhållande till Internet.
Tekniken borde integreras i utbildning eftersom det har visat sig att framtida lärande (21 talet ekonomi) kommer helt kräver sådana kompetens som ”digital native” redan behärskar från sin surfande.
Med denna insikt ska jag göra en litteratur studie samt en intervju med internet experter dvs ungdomar som är tänkt att hjälpa mig ta reda på svaret på den fråga jag ställde i början. Förhoppningsvis kommer jag finna svaret och redovisa det här!
lördag 1 maj 2010
Digital natives
fredag 9 april 2010
Digital kompetens
Kunskap/färdigheter i IKT
Digital kompetens är ett vitt begrepp som handlar om många olika saker. Allt ifrån att kunna hantera en dator eller en mobiltelefon och dess programvaror till att ha en kritisk och reflekterande attityd till IT, säger Jan Schierbeck.
Det är en kompetens som bor utvecklas naturligt i sammanband med andra färdigheter. Detta kan åstadkommas genom att ha ämnesintegrerade tema/projekt där IKT är en viktig del. Den är en färdighet som kravs i vardag eftersom informationsteknologi är det nya paradigm som genomsyra all tänkbar aktiviteter i samhället. Samhällsnyttiga medborgare bor kunna ha utvecklat den färdighet så tidigt och effektivt som möjligt.
IT används på olika sätt i båda mina studier och arbete. I mina studier har jag bland annat använt datorkommunikation för distansutbildning sedan 1997. Jag har lärt mig en hel del på kort tid tack vare oberoende av tid och rum samt grupplärande som har hjälpt mig att utveckla olika perspektiv på kunskap. På jobbet är ITK väldigt förankrat och med 1-1 koncept sedan 5 år tillbaka har skolan utvecklat olika sätt att integrera IT i utbildning. Skolan har investerat i olika verktyg t.ex. datorer, digital kameror, mobiltelefoner, lärarplattform och olika inspelningsapparater för att kunna skapa möjligheter och stimulans till elever för att de kan bli skickliga producenter. Överlag har datorn en kapacitet att realisera Läroplanerna av olika nivå på alla sätt därför ska inte datakunskap vara ett eget ämne åtminstone i grund- och gymnasieskola men ett läromedel som bidrar till aktiva deltagande i lärandeprocess.
Jag tycker att det socio-kulturella kunskapssynsättet är det mest intressanta när det gäller IKT och lärande. Den främjar lärogemenskap och baseras på problemlösning och aktiv deltagande vilket kan genomföras genom tillämpning av IT i skolan. Vygotskij menar att kulturella verktyg som språk kombinerad med lämpliga aktiviteter är viktiga i situerat lärande som handlar om praxisgemenskap process. De erfarna hjälper till i kunskapsbildning och jag tycker att det har perspektiv gäller alla situationer oavsett elevernas ålder eller mognad och utbildningsnivå.
Med förvalvade digital kompetens är jag mer än redo att vara en IT-pedagog
